Okej, nu kan det avslöjas: här är nästa ”projekt” i ”pajpen”. Tanken var att vi skulle hålla på det hela och rikta allt fokus mot Människor som gått till överdrift (SOM GÅR ATT KÖPA!!!), men den ligger för håken redan ute på Adlibris och jag är så ohyggligt nöjd med omslaget att här kommer det:
Är det inte lysande? Guldäggsjuryn, se hit! Fattar ni kopplingarna (ni som inte fattar får scrolla ner lite)? Och ramen och slitaget som gör att den ska se ut som en gammal biblioteksbok? Och är det inte en mycket vacker ung man, bisarrt nog bärande på mina gener?
Tyck vad ni vill om boken när den väl är färdig, men har ni avvikande åsikter om omslaget blir jag sur.
Kalle Lind
Lasse: tidig höst. Jag gillar för övrigt bilden av fnissande människor på tåg; min uttalade ambition med mina Människor-böcker har varit just att skriva bra tåg- och mugglitteratur, nåt som utgör ett vettigt komplement till SJ och avföring.
Erik
Omslaget är fantastiskt.
rulve
De förra böckerna fick väl ingen vidare formgivning eller distribution eller försäljning, va? Jag gillar ju bloggen, men tyckte i ärlighetens namn "människor det är synd om " och den andra såg lite hemmagjord ut i själva formgivningen på nåt vis.
Det här ämnet däremot borde verkligen ha potentiell för en storsäljare! Formgivningen känns mer klockren och lättillgänglig också. Har möjligheten att bli en riktig snackis och klassiker som coffe-table-bok för såväl 40-talister som 70-talister!
Jag vet inte vilket format det blir , men hoppas på något litet större , en foliant, med bra inbindning och blankt skyddsomslag som ser ut som på bilden!
Lasse
När kommer den?
Läser nu Människor som gått till överdrift och det är precis som den förra boken stor och underhållande läsning på det där lustiga sättet att man finner sig fnissa höljutt på tåg och sånt (om man nu kan säga stor läsning, men du fattar vad jag menar).
Elin
Bah! Människor-böckerna hade en briljant formgivning! Några av de smartaste, roligaste och knäppigaste omslagen jag sett.
Kalle Lind
rulve: jag håller naturligtvis inte med. Distributionen och försäljningen vet jag ganska lite om (där verkar du vara bättre informerad), men formgivningen tycker jag väldigt mycket om. Jens Westerberg gjorde böcker med omslag som sätter texten i fokus, vilket är helt i sin ordning. Omslagen kryllar av diverse sökta lustigheter, skrivna av mej med direkt inspiration från hur Tage Danielssons böcker såg ut på sextitalet.
När man gör en bok har man så klart ett antal parametrar att förhålla sej till, där ekonomin så klart inte är oväsentlig. Hellre än att ösa på med färgbilder och halvfranska band, ville jag göra böcker som kan inhandlas för anständiga summor. Coffee-table-books är litteraturens idiotiska svar på cd-kulturens megaboxar. De går inte att läsa och inte att lyssna på och är bara till för att folk ska lägga mycket pengar på att visa sina gäster vilken delikat smak de har.
Med den kommande boken hamnar vi lite i ett annat läge, eftersom den måste innehålla just en jädra massa färgbilder, men fortfarande är jag väldigt ointresserad av att göra praktverk. Jag vill göra böcker som a) går att köpa och b) går att läsa.
Så det så.
Anonymous
Hear Hear!
För övrigt så sålde vi mycket bra av "Människor 1" i min boklåda!
Anonymous
Nja. jag tyckte att de två första (varav jag läst en, och sett omslaget (och förstått att jag vill läsa) den andra) kändes mer Kalle L, mer stilegen. Vore det inte bättre att "bygga upp ett varumärke" mer likt de två första böckerna än att ge sig in i det där träsket?
Bara mina 2 grekiska drachme…
/J
Kalle Lind
J: varumärke? Pyttsan! Jag är Konstnär!
Dessutom: varje verk kräver sin paketering. Människor-böckerna hänger ihop, Proggiga böcker-boken kommer att vara en annan sorts bok. Ton och stil och nörderi kommer att kännas igen i Proggiga böcker-boken, men det kommer ofrånkomligen att bli en mer tematiskt sammanhållen och mer informativ bok. Det bör speglas också i utseendet.
Nils G
Mycket fint omslag. Jag kommer definitivt ha den som en bok som bara "råkar" ligga framme.
Virre
Jag saknar orden "Spänning! Äventyr! Nostalgi!" på även din Boks omslag. I övrigt nöjd.
MVH
J-h:n
Jag blir litet förvirrad. Ditt omslag är betydligt proggigare än det där Pojken med guldbyxorna-omslaget, som inte alls är från rätt stilepok. Långt ifrån sjuttiotalsestetiken. Varför ville du emulera det?
Kalle Lind
J-h:n: hur förvirrad blir du? Pojken med guldbyxorna-bilden är från 1975 och föreställer en pojke i Skorpan Lejonhjärta-hjälm och Ralf Edström-tröja – där har jag svårt att se nåt som prickar in mer sjuttital. Att sen dvd-omslaget är gjort långt senare (det fanns ytterst få dvd:er 1975) är alldeles riktigt, men det är ju inte formgivningen utan bara bilden som stått som förlaga.
På ett plan förstår jag förvirringen. Det hela hade blivit mycket tydligare om jag här och nu haft tillgång till BOKomslaget som gjordes till upplagorna tryckta efter teveserien 1975 och som jag hade som barn. Då hade inte moderna distraktionsobjekt som "DVD" legat och stört. Men jag jagar sagda bok.
J-h:n
Egentligen är det nog DVD-omslaget i sig som skapar förvirring, eftersom bilden talar ett språk och formgivningen ett annat. Konstigt omslag, och ruggigt fult. Själv hade jag boken med det tecknade omslaget; det vill jag minnas var ännu mera sjuttiotal.