Internet är ju, näst det självspelande pianot, världens bästa uppfinning. Det är klart att jag kunde hitta just det gamla Lundberg/Dabrowski/Lundberg-Dabrowski-klipp jag skrev om i det förra inlägget.
Det visade sej att jag mindes Sixten Landbys dikt en smula fel. Den är i själva verket något burleskare:
Pungen är ju full av kraft
Långt och stadigt är mitt skaft
Med spetsen kan man skära glas
och sätta kvinnor i extas
I inslaget visas också upp den berömda Landby-stugan som enligt rykte inte städades från 1945 och framåt. Sixten kungör, nånstans under hårhärvor som skulle göra Tim Burton avundsjuk:
Det finns halvimbecilla kvinnor och män. Många fler än vad vetenskapen tidigare trodde. Men de bor fint. Det enda intresse de har det är att städa. Det är sån där städmani bara. Då är det bra, då tror de att de är människor. De är inte alls nå människor.
För övrigt är det alltså ett vida spritt rykte att Sixten Landby var far till både Rolf Lassgård, Lasse Brandeby och eventuellt Per Ragnar. Alla tre sägs åtminstone ha dykt upp på hans begravning.
Rikard
Sixten Landby påminner lite om Sture Dahlström (den store blondino, etc.) med sin syn på erotiken, på något sätt. Något med snuskig gubbe som självsäkert och självklart snackar snusk, kanske?
Morfar, som är en inbiten Huskvarna-bo, har fö en gång blivit blåst på en revers (vad det nu är) av Sture Dahlström och morfars syster var klasskamrat med Sture. ”Läs inte dom där böckerna av Sture”, sa morfar till mig en gång med ett surt uttryck i mungiporna, ”de handlar om sådan där……erotik”. Uppskattar dock Dahlströms böcker något oerhört för min del. Sture jobbade i herr-ekiperingsaffär i Huskvarna vid denna tid och morfar naturligtvis på symaskins/vapen-fabriken.
Nihonshu
Lassgård är iaf jävligt lik.