I reportagetidningen Se 5/70 finns ett reportage om det ökande svenskhatet i Norge. Det handlar främst om tidningen Morgenbladet, vars chefredaktör intervjuas och under hela intervjun sitter och ritar elaka karikatyrer av Palme på ett block. Sverige drar sig ”så mycket österut att det snart kan inlemmas i Warszawapakten” och ”betalar bara ut mer och mer pengar till de högavlönade arbetarna”. Dock finner Hylands hörna den något konservative redaktörens nåd: ”Där sitter väl småborgerligheten i högsätet”.
I samma tidning släpper man gärna fram svenske Sven Stolpe – idag mest känd som morfar åt bröderna Schulman – som ”kämpar mot socialismen, arbetarrörelsen, dem som inte sympatiserar med USA:s krig i Vietnam, sex i film och TV”.
Som ytterligare exempel på det grasserande svenskhatet i Norge berättas om hur tidningen Verdens Gang, strax efter att Hasse Börjes slagit världsrekord på 500 meter skridskor, öppnade sin intervju med frågorna:
1) Det var väl tjuvstart?
2) Tävlingen var väl inte utlyst i laga ordning? Men det ser väl ni svenskar till att den blir?
Ovanpå detta menar … någon, här är inte artikelförfattare Sten Hedman så tydlig … någon norrman menar hursomhelst på att det är den svenska vänstervågens fel att även norsk ungdom skanderar ”Krossa kapitalismen!” och ”Ut ur Nato!”
Men det saftigaste exemplet på det norska Sverigeföraktet är en kuplett som Lill-Babs vid samma tid framför på Chat Noir, Oslos legendariska revyscen. Visserligen framför hon den i rollen som Anita Lindblom, redan då känd som rättshaverist och skattesmitare och Stränghatare, men kuplettförfattaren, tillika revydirektören Einar Schanke tillstår:
Idén fick jag faktiskt när jag läste Se, där Anita Lindblom sa att Sverige var ett jävla tjyvsamhälle. Flickan har nog rätt!
Texten utgår som synes från Lars Forssells text till Boris Vians ”Le déserteur”, ”Jag står här på ett torg” (veterligt aldrig insjungen av Lindblom, så valet av melodi framstår som något besynnerligt):
Jag står här på ett torg
Och nu jag protesterar
mot Sverige som kastrerar
sitt eget kött och blod
Ett sjukt och självgott land
styrt av kapitalister
och feta socialister
i rusigt överflöd
Gå till ditt smörgåsbord
Där kan du stå och äta
Du gamla och du feta
du skithöga nord
Du säljer vapen till
de aggressiva länderna
och gnider dig i händerna
Själv törs du inte slåss
Ditt stora mål, det är
att ränna efter flickorna
med porr och hasch i fickorna
Då är du karl förstås!
I reportaget intervjuas också sportchefen på Verdens Gang. Han får svara på vad han tycker om Sveriges vinst i 1970 års VM-kval i fotboll.
Sportchefen: Ja, vi förstod att vi inte skulle ha någon chans mot era proffs. Vi hade ju inte våra med.
Se: Men ni hade väl flera proffs med?
Sportchefen: Jo, några förstås.
Jan
Hade de verkligen problem med de/dem på den tiden, eller är det din felskrivning: ”dem som inte sympatiserar”?
Kalle Lind
Jan: om ”de” hade problem, eller om bara Sten Hedman och Ses korrläsare hade problem, eller om de lät bli att se det som ett problem, vet jag inte. Men det är rätt citerat.
Emil
Jan/ Förlåt en lekman, men är det verkligen fel?
[Schulman] kämpar mot […] dem som inte sympatiserar med USA:s krig i Vietnam. Är inte Schulman subjektet och icke-sympatisörerna objektet?
”X kämpar mot oss som inte…” vore en korrekt konstruktion, medan ”X kämpar mot vi som…” vore felaktig. Alltså ska det väl vara objektsform?
Jan
Emil, det här med satsdelar har jag glömt så det kan mycket väl vara korrekt.
Jag har dock lärt mig en grundregel: om man kan sätta in VI så ska det vara DE. Om man kan sätta in OSS ska det vara DEM.
Det kan naturligtvis också vara fel, men i mina öron låter det rätt.
Emil
Jan/ Kollade du på hur meningen var konstruerad som helhet? Jag tror att du blev vilseledd av att objektet utgörs av en egen sats. Det heter som sagt ”kämpar mot oss som”, inte ”kämpar mot vi som” därmed borde det vara ”kämpar mot dem som”, inte ”kämpar mot de som”.
Däremot vill jag minnas att både till exempel ”de som” eller ”de andra” och ”dem som” eller ”dem andra” ses som godkända objektsformer idag i och med att användningen av ”de som” är så pass utbredd.
Feedback66
Sven Stolpe var verkligen en vämjelig figur.