Det här är – i vissa, ytterst smala kretsar ska sägas – en Klassiker. Insjungen av Jeja Sundström på hennes obskyra LP Sockerdrick – Swänska pekoral (1978). Ofta spelad av Lasse O´Månsson i hans och Bertil Petterssons radioprogram Plattmassörerna (sjuttiotal).
Det är, vill jag påstå, en hurtfrisk text. Temat är att man inte bör dricka sprit (eftersom det blir ”sånt söl”), men att man ändå kan vara ung och ropa hej och sjunga livets lov.
Jag är en ung godtemplartjej
Jag dricker inte sprit
Tag ingen flaska hit
Jag smakar inte brännvin
och inget mellanöl
Jag dricker inte heller vin
Jag trivs ej med sånt söl
Men jag är glad
Är ständigt glad
Jag är en ung godtemplartjej
Som ropar hej!
Och sjunger livets lov
Från att vara glad utan sprit glider texten hastigt in på att vara glad i största allmänhet, ett resonemang i rakt nedstigande led från Kungens lilla piga som var på ett strålande humör trots att hon fick sova bredvid katten. Den underliggande tankegången här är väl att man ska vara nöjd med det man har, oavsett om man är slav eller slavägare.
Det är så klart ett reaktionärt resonemang. Och enfaldigt.
Jag älskar livet sånt det är
Jag klagar aldrig jag
Det är för mej en lag
Jag föddes uppå BB
utav en fattig mor
Hemma led vi brist på allt
så nöden den var stor
Men jag är glad
– är ständigt glad
Sen blir texten mer konkret igen. Nu handlar den väldigt pang på om organisationen IOGT (som i den skånska folkhumorn blev ”Idioter Och Gamla Tosingar”) och dess positiva inverkan på sångens jag.
För er som aldrig har känt behovet att organisera er nykterhet: de lokala godtemplarföreningarna kallades alltså ”loger”. Det har alltså inget med ”logen” som i logdans att göra:
Jag tidigt kom i logen med
Jag blev snart tjänsteman
Jag snart mej hemma fann
Säj varför dricker folk sånt där
när det finns sockerdrick
Kan inte alls förstå det där
sen jag till logen gick
Men jag är glad
– är ständigt glad
Jag har ingen aning om när den här låten är skriven, men referensen till mellanöl (som började säljas 1965) kan betyda att den är jämnårig med insjungningen från 1967. Det innebär att samma år som Monterey-festivalen, Summer of Love och Lundells vilda hoppande i en bassäng, samma år som du-reformen, bildandet av det svenska FNL och Jag är nyfiken – gul, året innan studentrevolterna och tredagarsockupationen av det egna kårhuset, stod Liesbeth Berg och sjöng till elorgelkomp att hon föredrar ”sockerdrick”.
Lite kredd ska hon väl ha för sitt mod att vara ohipp. Men textförfattaren ska fanimej inte ha nån credd. Han ska ha stryk.
Göran Thyni
Jag tycker det är en skön låt! Jag sjöng den för min sambo en tidig söndagsmorgon, hon bara påstod att jag blivit knäpp.
Oskar Forsgren
Här skulle du kunna fortsätta temat ”bilder på kända nykterister” med en av Adam Tensta.
dr. No
Vågen rullar runt den artificiella amfiteatern!
dr. No
ja, det är sant att man saknar en bild.
Kalle Lind
Uppdatering: nu har jag lagt in en bild.
Johan Wanloo
Jaaa! Jag sjöng denna låt senast igår när jag lekte med mina barn på en lekplats. Det jag minns av den iallafall. Jag hörde den i radioprogrammet ”Plattetyder” med Kjell Swanberg och Bengan Wittström på 80-talet.
Trampe
Nu tycker jag du tar i lite, Kalle. Det är klart man kan vara väldigt glad fast man inte dricker sprit. Utan att för den sakens skull finna sig i att sova bredvid katten. Men vi kan spöa textförfattaren i alla fall.
Trampe
Sömnbrist gör att man börjar läsa slarvigt; jag missade texten till andra versen. Nu förstår jag bättre vad du menar.
dr. No
Bra att du lade upp en nykterist, tackar! Fast Tensta hade varit elakare – vem vill förknippas med honom?
Nu vet jag visserligen inte vem det där är (Freud?), men han ser ju välordnad ut, så man får anta att han är förebild för mången alkoholvägrare.
Gubben Far
Hurtfrisk, tack för det! Vill tro att det var denna låt som vann? Den har ett visst schvung i sin klämkäcka menlöshet, tycker du inte? Åtminstone när Jeja sjunger. Men läser man noga märker man att den mellan de glada hejen vittnar om en djävulsk hjärntvätt:
”Kan inte alls förstå det där
SEN jag till logen gick”
Anonymous
Sången ”Jag är en ung godtemplartjej, som säger hej”, skrevs av författaren och förläggaren Gunnar Svärd i Falköping. Denne var född i Frösve utanför Skövde 1910. Svärd var också förläggare åt den egenartade pekoralisten Bror Oskar Snygg från Edsvära,samt redaktör för olika tidskrifter.
Anonymous
Har faktiskt sjungt denna sång på otaliga släktkalas med nämnde Gunnar Svärd som körledare, då det är mina kusiners morfar. Förutom Gunnar själv, var det inte många torra strupar. Hejdlöst kul!
Anna Ardin
Fantastiskt rolig analys! Sjukt att hon måste kompensera sitt icke-alkoholdrickande med att ha nån form av manisk glädje. Hur får det oss som dricker för att bli djupa och melankoliska att hålla oss från spriten undrar jag? Om man då är dömd till att kuta runt och ropa hej.
Hampus Eckerman
Nej, hon ska ha Nobel-pris! Låten är fantastisk som allsångslåt vid fylleslag, som t.ex på Klubb Sunkit som frossar i den här typen av låtar.
Den enda bättre måste vara Michael Trolins ”Man kan ragga brudar utan sprit”!
Simon Tullstedt
Vi jobbar för fullt på en dansremix.
Yngve
”Varför visar Gunsberg vid en ålder då Anderssen och Steinitz fortfarande spelade jättestarkt, knappast ett spår av sin forna spelstyrka? Och varför är den 73-årige Blackburnes resultat ännu så acceptabla? Kan det bero på alkoholens makt? Blackburne förtärde under en tid av sitt liv avsevärda kvantiteter alkohol och det tycks för hans del varit ett utmärkt konserveringsmedel. Gunsberg däremot är utpräglad nykterist. Fallet Blackburne är ett fenomen som nykterhetsfolket måste förklara annars ter sig dess krav och strävanden rent orimliga”.
Siegbert Tarrasch i turneringsboken ”Stormästarturneringen i St Petersburg 1914”.