Det bästa med Internet – så sent som för tio år sen det hetaste heta, enligt en överkokt IT-bubblare jag såg en gång i teve ”detsamma för undervisningen som hjulet var för kommunikationen” – är att man kan leva ut sina absolut mossigaste och gubbigaste sidor.

Tack vare Internet kan jag hålla mej regelbundet uppdaterad på vad som händer inom Karl Gerhard-sällskapet (visste ni att Per Gerhard, Karls typ hundraårige son, just gett ut en ny bok om hur kvick hans pappa var?) och inte minst kan jag via nätantikvariaten komma över Zarah Leanders memoarer, Tage Danielssons julböcker från 69 och 70 samt Jacob Dahlins samlade Galaxen-kåserier – på en och samma vecka! (Jag kan inte ljuga för er: exakt så såg faktiskt min konsumtionsvecka ut.)

Dom här grejorna kunde man förstås komma över redan tidigare, men då fick man finkamma antikvariat på regelbunden basis, vilket tog tid från det arbete som krävs för att man ska kunna handla nåt på antikvariaten, vilket gjorde att man inte kunde manifestera sin gubbighet på samma explicita vis. Idag är jag kanske gubbig en timme om dan mot tidigare tio – men å andra sidan kanske tretti gånger gubbigare! Tack vare Internet!