Nya Filter berättar att Lasse Diding, den kommunistiske hotellägaren från Varberg som tidigare grundat Jan Myrdalsällskapet och instiktat både Lenin- och Robespierrepriset, har bestämt sig för att förvalta Myrdals jättelika arbetsbibliotek, innehållande såväl mexikansk affischkonst som tysk artonhundratalspornografi.
Lasse Diding brukar man stöta på på Bokmässan. Om inte honom själv så hittar man i alla fall broschyrer för hans tydligen framgångsrika halländska hotell, där badet är prytt med Leninbyster. På nåt vis är det svårt att inte bli lite upplivad av nåt så gränslöst daterat och politiskt inkorrekt.
Samma sak gäller Jan Myrdal. Jag har lite svårt att bli på annat än gott humör av Myrdal. Visst, han har gjort uppåtväggarnauttalanden om de kommunistiska diktatorerna, han har försvarat Khomeinis dödsfatwa mot Rushdie, han har skrivit på ett antihomoäktenskapsupprop tillsammans med Anna Maria Corrazza Bildt. Men just därför – att karln är som en obstinat obsklasstonåring med trippla bokstavsdiagnoser vid fyllda 84 – är det lätt att bli i gasen av honom.
För vi ska komma ihåg att när en, högst eventuell, kommunistisk revolution inträffar i Sverige så är Jan Myrdal den förste som får ett nackskott.
Myrdals grej är ju bångstyrigheten. Tycker du nåt, så kommer Myrdal omedelbart förklara för dig att du har fel. Han kommer också att hänvisa till nåt han läst i en gammal bok som han tillika har i sin ägo, och han kommer att vinna diskussionen genom att påpeka att han skrev om det där redan 1972. Såna har aldrig varit populära i de totalitära samhällen som Myrdal slentrianförsvarar.
Myrdal är mannen som gör vad som faller honom in. En antiauktoritär auktoritet, konsekvent i sin inkonsekvens, lojal endast mot illojaliteten.
Ett halvår efter att hans livskamrat under decennier, Gun Kessle, gått ur tiden, gifter han sig med en trettiofem år yngre mexikanska. Givetvis är han iförd mexikansk folkdräkt. Några år senare skiljer han sig. Givetvis efter att hans fru blivit sur på Henning Mankell efter att denne kallat henne ”ointelligent” i ett mejl till mäster Jan.
På bilden i Filter kan vi också notera att Myrdal vid nästan åttiofem gått och skaffat sig hästsvans. Såna var förbjudna i Enver Hoxhas Albanien, som Myrdal talade så vackert om när det begav sig.
Ett samhälle där alla är Jan Myrdal hade naturligtvis aldrig fungerat. Risken att det nånsin skulle komma en enda person som ens tillnärmelsevis för tankarna till Jan Myrdal är dock försumbar.
Nu flyttas alltså Myrdals bibliotek – hans arbetsliv och därmed liv – till Varberg där det i framtiden kommer att göras tillgängligt för forskare och, hoppas jag, intresserad allmänhet. Jag planerar att ta med mig barnen dit redan i sommar. Under resan upp ska jag förklara för dem varför de bör blir som Jan Myrdal, och varför de absolut inte bör bli som Jan Myrdal.
TILLÄGG: bara några dagar efter att det här inlägget skrevs får jag tips från vännen Fredrik af Trampe att fnurrorna har rätats ut mellan Jan och Andrea. Och inte bara det – de har dessutom börjat pippa så det står härliga till.
Johan Johansson
Vilken fantastisk Aftonbladet-artikel!
Spiring
Apropå nackskott på Myrdal så kan det vara värt att påpeka att han, under första hälften av det glada 70-talet, av en hel del Riktiga (r)evolutionärer ansågs småborgerlig, nästan lite av ett hatobjekt. Bland annat för att han såg till att krav på ”revolution” eller ens ”socialism” INTE skrevs in i FiB/KFs paroller – det skulle nämligen stänga ute människor från S och mittenpartierna, som behövdes för att göra föreningen tillräckligt bred. Och för att han talade för att försvara den ”borgerliga demokratin” (kanske ansågs han till och med ”slentrianförsvara” den) när den angreps både från höger och vänster. Inget är särskilt enkelt när det gäller Myrdal, även om det kan tyckas så långt senare.
Kalle Lind
Johan: var det beröm eller kritik?
Spiring: så har jag också förstått det. Där finns för övrigt en parallell till Mikael Wiehe, vars Hoola Bandoola inte var särskilt revolutionärt renlärigt och hade texter som var mångtydiga och som dessutom kunde spela, men som fyrtio år senare framstår som den ensamme på den där barrikaden.
Spiring
Ja, det är kanske ingen dum parallell. Jag har i och för sig svårt att tänka mig Myrdal i nåt ”Så mycket bättre”-sammanhang nuförtiden… fast han gjorde nåt försök att bli mer folklig i ”Gäst hos Hagge” nån gång på 80-talet. Det gick väl sådär.
Arrug Slahmag
Jan Myrdals karaktärsmord på sina egna föräldrar (om med dem hela det socialdemokratiska folkhemmet) är en fantastisk läsupplevelse.
Tack till Tommy, min gymnasielärare i svenska språket för att han gav oss den boken att läsa!
Markus
Jag hade en gång en kollega som arbetat på ovan nämnda hotell. Hon blev väldigt illa till mods när någon (enligt henne ägare, dvs Myrdal) beordrade henne att putsa bysterna (för det är väl inte bara en Leninbyst?) särskilt noga.
Självklart visste varken hon eller jag vem Myrdal är, hon för att hon är född -91 och jag för att jag är född -88…
Kalle Lind
Markus: nej för håken, Myrdal är inte hotellägare. Han har inte tid för sånt. Lasse Diding är ägaren. Mig veterligt är det väl främst Lenin han hyllar.
Påståendet att man inte skulle känna till X eller Y med hänvisning till sitt födelseår tyckte jag var enfaldigt redan innan Ebba von Sydow sa det i På spåret. Med samma argumentation bör jag inte känna till Kina eftersom jag aldrig varit där. Även åttio- och nittiotalister har väl haft tillgång till tidningar, böcker, teve och Internet?
Kant
Vill bara påpeka att Myrdal redan är 84 år fyllda och bara månader kvar från att bli 85. Själv är jag dryga 50 år yngre och skulle önska att jag hade bara en smula av den glöd som Myrdal tycks inneha. Kan det vara tjurigheten och obstinatet som håller honom igång kanske?
Kalle Lind
Kant: oj, taskig research av mig. Blandade ihop olika siffror i huvet. Ändrar genast. I övrigt håller jag med dig.
Nonsensakuten
Ja, usch…den mannen är både hycklare och gycklare. Omöjlig att ta på allvar, tack o lov.
Lukas
Hotell Gästis och Leninbadet är enligt min mor en högst rekommendabel upplevelse. Paketet ”Bokälskaren” ska visst vara särskilt bra (jag undrar om man nu även får tillgång till de myrdalska samlingarna?).
Marcus Nilsson
Hej!
jag skulle gärna vilka göra ett länkbyte med din sida! MIn sida är en helt gratis online svensk gitarrsida med lektioner, gitarrlåtar osv.
min sida http://www.gitarrkurser.net/
MVH
Marcus Nilsson
Per Hurtig
Är han inte väldigt lik David Crosby på den där bilden. Vilken supergrupp: Myrdal, Stills, Nash and Young
David H
Angående hästsvansen så avslöjade Myrdal under sin medverkan i ”Efter 10” att det var hans (dåvarande) frus idé. Jag gissar att den rök i samband med skilsmässan då han inte hade någon i vintras.