Läser Cyril Hellmans gedigna men taskigt korrlästa (Radiotjänsts gamla kurator hette som bekant Lis Asklund, den obese skådespelaren Benkt-Åke Benktsson stavade så klart med k) intervjubok om Stefan Jarl.
Jag dyrkar Stefan Jarl. Jag lägger mig platt för människor som går runt i nåt slags ständigt koffeinrus, fullkomligt besatta av världens och Svenska Filminstitutets orättvisor, ständigt redo för kamp mot Systemet. Han sprutar ur sig statistik om genmanipulerad majs på samma självklara sätt som han njutningsfullt pratar Charlie Parker och Bob Marley.
Mest glad blir jag så klart över Ricky Bruchs medverkan i boken. Stefan Jarl gjorde ju filmen Själen är större än världen, där Bruch får representera en modern Sisyfos. Man anar att de båda temperamenten kattfajtades och björnkramades om vartannat, särskilt när Jarl under inspelningen blev själaglad över att Bruch inte togs ut till Los Angeles-OS 84. Det skulle nämligen göra Jarls film bättre.
Bruch blev lite arg och slog sönder nån dörr. Jarl hade så klart rätt. I den färdiga filmen sitter Bruch mycket riktigt och gråter när han följer OS-diskusen utan att han själv medverkar. Efter Skalle-Pers död kan scenen vara det mest gripande i svensk filmhistoria.
Har Jarl landets största eld, är Bruch landets mest överhettade jätte.
I Jarl-boken berättar Ricky, på sitt fullkomligt självklara sätt, att han har 36 000 videofilmer. Trettiosextusen! Och dessutom har han sett fyrtiotusen (av alltså bara fyratusen inte var värda att tejpa)! Och som om han verkligen skulle kunna ha en chans att veta vilket lägger han i en bisats till: ”bara Spielberg har sett mer”. Av alla människor? På hela jorden? Sett flest filmer: Steven Spielberg. Sett näst flest filmer: Ricky Bruch. Vem har tillgång till den statistiken?
Jag blir alldeles varm i kroppen när jag läser och måste rusa lite fram och tillbaka i lägenheten och kolla igenom min bruchiana. Hans memoarer, med den något överlastade titeln Gladiatorns kamp – Dramat om sanningen bakom rubrikerna om en ännu levande legend, har avhandlats tidigare i dessa spalter.
Via Google trillar jag genast in på klassiska bruchare av typen:
Jag har 3,5 dm skägg som jag sparat sedan jag förlorade min pappa. Och jag behåller det till jag sörjt färdigt. Till jul tar jag nog bort det.
Jag har skrivit på en bok om hjärnan som är praktiskt taget klar. Och jag redigerar film ungefär 4-5 timmar om dagen.
Riktigt Berghagen-glad blir jag förstås när jag hittar Bruchs poesisamling Själ och kropp i bokhyllan, utgiven på det inte överdrivet välrenommerade Kristallförlaget 1975. Då stod Bruch på toppen av en osannolik diskus-och-kula-karriär och tittade ut över ett berg av priser, rekord och tidningsrubriker. Bland damerna, filmerna, tävlingarna och skivinspelningarna hann han tydligen också med att filosofera över livet. Förordet lyder:
I mina dikter vill jag visa att jag inte bara är den store, muskelsvällande Ricky, utan att jag också söker en verklighet utanför mig själv, en töcknig verklighet där kroppens format inte har den minsta betydelse. Men – vad är det då jag söker? Se sid 105.
Och så bläddar man andäktigt fram till sidan 105 – vadärdetRickysöker?vadärdetRickysöker? – och finner:
SANNING
och
LOGIK
Och är det nåt Bruch verkligen ser ut att fattas när man läser, så är det just logik. Engelska och svenska blandas hejvilt, politik och själsliv likaså, många dikter åtföljs av en kommentar som är om möjligt mer svårtolkad än dikten (”-Va? -Jaså”, ”Tvångsabort kan behövas!”).
”Reflexioner inför en uppsats” (med rimparen lust-juste och snorstopp-topp) verkar hämtade från Bruchs läroverksår, ”10 Mån. Militär (´Black out – wipe out´)” är tankar inför en militärtjänstgöring som han påstår sej ha sluppit pga ”ovan dygnsrytm”.
”Kolpilla” lyder i sin helhet:
Vad som syns i bad,
är bubbla,
efter en sjunkande mullvad,
så sluta grubbla,
över stinkande korvspad.
Anonymous
Nästa gång vi träffas ka jag berätta om när jag och Anders var med Ricky i 10 timmar. Puh!
Micke
Valier
Stefan Jarl lyckas pricka in udda existenser. Jag gav Modstrilogin i påskägget till min son.
Nämnde du att Bruch hade stånd i fem år av anabola?
Jag hade Rickys bodybuildarnakenaffisch ur ”Poster” på väggen i flera år i pojkrummet, men jag klippte ut små badbyxor och klistrade på för att det inte skulle bli pinsamt för min mamma.
Anonymous
Nästa gång vi träffas ka jag berätta om när jag och Anders var med Ricky i 10 timmar. Puh!
Micke
David Hjalmarsson
Hej.
Jag fick nys om denna blogg idag och efter tre timmars surfande med den som utgångspunkt summerar jag resultatet:
1.Fyra böcker beställda via antikvariat.
2. Två illegala nerladdningar.
3. En stor vilja att återkomma.
Kalle Lind
David Hjalmarsson: det gläder mej att du förstår att utnyttja din begränsade tid på jorden. Vilka böcker beställde du och vilka nerladdningar gjorde du?
Rimbloggen
Måste kolla igenom min ”Bruchiana”…hahaha…man ser liksom halva bokhyllan med Bruchlitteratur torna upp sig i bakgrunden.
Oerhört roligt.
David Hjalmarsson
Då min euforiska lycka över denna funna blogg och allt det den medför brutalt våldförde sig på min sömn återgick jag till bloggen.
Jag slumpköpte tre böcker av Stanley Sjöberg:
Kärlekens etik
Koranen och bibeln – vad ska man tro på?(Var det i denna som det ständigt aktuella ämnet homosexualitet behandlades?)
Grundläggande för ekonomisk trygghet
Med vetskapen om att det är en frikyrkopastor som skrivit böckerna, torde titlarna i sig vara nog som förklaring till intresset av dessa böcker.
Jag la också beslag på Ricky Bruchs Diktsamling ”Själ och kropp”
Hans memoarer har jag sökt lite grand efter förut,men de verkar mera svårfunna, har du tips?
Dessutom beställde jag boken 99 proggplattor.
Håller på att ladda ner Curt & Rolands ”Tidsmaskinen” och några avsnitt av N.P Möller.
Två tips:
Nu har jag i och för sig inte hunnit beta av alla inlägg än men legenden Johnny Bode borde väl,trots sin spädbarnstjärtslena kind, väcka ditt intresse?
Stupido,nyheter från förr: http://stupidoweb.tripod.com/
Kalle Lind
David Hjalmarsson: jag minns inte på rak arm vad Stanley Sjöberg-boken hette. Det var ett litet häfte där han bl.a. beklagade sej över att Gardell spred en sjuk sorts kristendom. Stanley Sjöberg är en makalöst obehaglig man, som dessutom har mage att lägga huvet på sned och titta medlidsamt på sina motståndare.
Jag vet tyvärr inte var man hittar Själ & Kropp. Jag har köpt den via nåt nätantikvariat. Minns inte om jag fick sitta och invänta den länge, men tror faktiskt inte det.
Visst har jag ett litet intresse för Johnny Bode. Ingemar Norléns Jakten på Johnny Bode är mumma för en människa som dels fascineras av gammal nöjeshistoria, dels av tokstollar. Jag har dock låtit bli att skriva om karln eftersom andra gjort det med en kunskap jag aldrig kan konkurrera med.
Stupido är en gammal god vän.
Valier
Ha!
Jag tar Stanley i försvar.
Träffa honom själv i enrum så får du se. Han provocerar med flit, för att få igång en dialog.
Ibland går det bra, och ibland inte.
Jag blev också mest ledsen när jag läste Gardells ”om Gud”.
Jag tyckte att den mynnade ut i att det är synd om homosexuella, och att en del kristna är dumma. Och det visste vi väl redan.
Nog flinar Jonas (medlidsamt?) en del mot sina motståndare också?
David Hjalmarsson
Stoppa pressarna och lägg beslag på filmen ”Även änglar kan slå en rak höger” med allas vår Björn Bruch i en av huvudrollerna. Han spelar en irländsk präst i -20talets New York.
Stenhårda snorbobbor, rallarsvingar, skutjärn, och en visselpipa utlovas.