Om Kalle Lind och andra gubbar

För övrigt noterar vi …

… att P O Enquist, i Björn Wimans nyliga DN-intervju, apropå repriseringen av SVT:s Strindberg. Ett liv, hävdar att:

[D]en är mycket bra. […] Och framför allt är det den enda biografiska tv-serie som har gjorts om Strindberg.

Visst är Strindberg. Ett liv mycket bra, enligt Enquist, men framför allt är det det enda biografiska tevedramat om Strindberg. Ännu mer än den är utmärkt, är den ensam på sin topp.

Med tanke på att det för inte så gräsligt längesen (2007) gjordes just en biografisk serie om Strindberg – August med manus av Peter Birro, regi av Stig Larsson och scenografi av Täppas Fogelberg – så måste vi tolka Enquists utsaga som en saftig förolämpning mot en yngre kollega. Alternativt som att Enquist är dåligt påläst i strindbergiana.

Förolämpningen blir så mycket grövre som Birro rev upp hus och helvete för att SVT Göteborg värvat Richard Hobert som regissör; enligt Birro själv hade han skrivit manus med sitt ”hjärteblod” och det skulle ingen Österlenspajas i uppknäppt vit skjorta och cowboyboots iscensätta (det skulle istället mannen som gav den gulgrå hyn ett ansikte göra).

August var enligt Peter Birro det viktigaste Peter Birro skrivit. August var enligt P O Enquist ingenting alls. Den har helt enkelt aldrig existerat. Bortklippt från fotona som i Stalinsovjet.

Och visst: i jämförelse med pappersväggarna och Paint-kulisserna i August känns ju Strindberg. Ett liv i alla fall som ett drama för vuxna och seende människor, men att den gamla serien skulle vara så monumentalt överjävla bra att den lägger den nyare i total skugga får vara Enquists alldeles egna lilla åsikt.

Men visst, han har ju skrivit den så han lär ju veta.

Föregående

Begåvade människor jag känner del 12: Nanna Johansson.

Nästa

För övrigt noterar vi också …

4 kommentarer

  1. Henrik

    Efter att ha lagt tre timmar på Birros skapelse kunde jag konstatera två saker:

    1. Peter Birro är tydligen oförmögen att skriva dialog som låter som om en verklig människa någonsin skulle yttra den.

    2. Alla har sin egen Strindberg och det finns tillräckligt mycket i den mannens produktion för att erbjuda ett antal valmöjligheter.

  2. kcl

    Om jag inte minns fel var August byggd på Röda Rummet gestalter (målaren Sellén t.ex.) så det är tveksamt om man ska klassificera det som en biografisk pjäs om S-bg.

  3. Kalle Lind

    kcl: nja, Birro hävdade nog att det var en ”sann” pjäs han skrivit. Röda rummet är ju i sig en nyckelroman så det är klart att verkligheten gled ihop med både Birros och Strindbergs fria fantasier. Men jag vill absolut minnas att ”August” presenterades som en biopic, inte som en fiktiv pjäs om Strindberg (som t.ex. den ”Tribadernas natt” som just P O Enquist skrivit, och som uttryckligen gissar och spekulerar kring det högst eventuella tringeldramat Strindberg-Siri von Essen-Marie David).

  4. tompa

    Senare Strindbergforskning har kommit fram till att det är nästan omöjligt att komma ihåg vilken av Birro-bröderna som är vem, men fastslår också att det kan kvitta.

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén