Till flydda tider återgår min tanke än så gärna: hur framställdes jämställdhet av tjugotalets stjärna?
Jag har haft en festlig kuplett på huvet nu i några timmar. Det är Ernst Rolf som med patenterad diktion sjunger om den nya – alltså numera gamla – tidens kvinna:
Hjälpa till med mat och skatten
nej se, det vill hon inte ve´
Men komma hem i hatten
klockan fem på natten
ja, de´ gör gumman me´
På den här tiden ansågs tanken på jämställdhet i sig som ett stort skämt. Något tokroligare än att kvinnor krävde nån sorts plats var svår att föreställa sig. Inte nog med att de slapp arbeta – för inga kvinnorörelser i några tider har ju kämpat för rätten till arbete – utan dessutom hade de mage att vilja roa sig.
Detta sjöngs av en glad lax som i det privata var a) notoriskt svartsjuk och b) notoriskt otrogen (med argumentet att vänsterprassel var ”som att gå på toaletten”). En man som dessutom uttryckligen undvek det politiska eftersom han inte ville stöta sig med någon (potentiell finansiär).
Frågan om jämställdhet, jämlikhet och allas lika möjligheter är som bekant ingen politisk fråga.
Så var det då, för längesen. Idag gör sig gubevars ingen lustig över kvinnor som anser sej förbisedda och som därför hävdar sin rätt.
metabolist
Bäste Kalle!
Vilken kulturgärning du utför! Och det kan jag sannerligen inte kalla alla bloggdravlares ordbajserier…
2 gubbar vars livsöden du väldigt gärna får granska när du har tid:
1)Stig Ahlgren (ja,inte metrologen alltså)
2)Torbjörn ”76-årige tv-legenden och Sven-Bertil-kompisen som försökte skjuta sin hyresvärd” Axelman
God Jul!
Kalle Lind
Metabolist: hm. Märkligt. Jag ligger just i detta nu och plöjer Buster von Platens ”Min vän Stig Ahlgren”. Och Axelman har jag rört vid som hastigast, i ett gammalt inlägg om Ulf Brunnberg. Men, visst, det verkar absolut som om där kan finnas mer att kolla upp.
Glad helg och gott slut.
metabolist
Bäste Kalle!
Vilken kulturgärning du utför! Och det kan jag sannerligen inte kalla alla bloggdravlares ordbajserier…
2 gubbar vars livsöden du väldigt gärna får granska när du har tid:
1)Stig Ahlgren (ja,inte metrologen alltså)
2)Torbjörn ”76-årige tv-legenden och Sven-Bertil-kompisen som försökte skjuta sin hyresvärd” Axelman
God Jul!
Gubben Far
”En sådan kväll ska man älska båd Karin och Ester.
Låt björn och chaufförn och din fru få semester.”
Usch ja, när farfar dansar gammalvals blir det oftast The Gräsänkling Quickstep, lovsånger till otroheten. Tacka vet jag Gubben Far?
Mårten
Ah! Har följt denna blogg med välbehag en tid och när Ernst Rolf dyker upp ökar behållningen om möjligt ännu mer! ”Cigarett och pipa uti munnens gipa, ja det har gumman me'” Det var sannerligen grabben med chokla’ i (rimmar utmärkt på Hawai)! Jag vill även berömma herrn för årets julkalender. Såväl dottern som jag har uppskattat denna å det grövsta!
Johnny Högberg
Goderafton Kalle.
Det kan vara på sin plats med några påpekande om Ernst Rolf.
Du gör samma misstag som de som skrev Lyckolandet med operasångaren Hans Josefsson i huvurollen. Även där gavs en snedvriden bild av Revy Kungen. Det är märkligt att så många fortfarande vill ge denna skeva bild, medan den andre stora inom svensk Revy Karl Gerhard, är höjd otom all tvivel. Missförstå mig rätt. Jag uppskattar även Karl Gerhard. Men att man höjer den ene till skyarna medan det är helt okay att smutskasta den andre, är för mej helt obegripligt. Nej berätta om vad som hände när Little Esther blev nekad servering på brända tomten pga. att hon var "neger". Eller när i Göteborg, Black People skulle få bo i järnvägsvagnar pga att det inte fanns hotel rum. De fick dock inte använda toaletterna. Eller Rolfs framsynthet vad som skulle hända Judarna i Tyskland vid ett eventuellt maktövertagande av Nazisterna. Ernst Rolf: Vi måste hjälpa dem ut (gällde namngivna Judar) annars kommer nazisterna att ta livet av dem. Några år tidigare sjunger Karl gerhard i kupletten Haru sett sån svans han har:Citat Trots Wallenberg och de andra Judarna. Slut Citat.
Nej varken Ernst Rolf eller Karl Gerhard var rasister. Karl Gerhard var möjligtvis opportunist, mörk blå under 20 talet för att sedan på 30 talet bli i det närmaste salongs bolsjevik, förhoppningsvis av okunskap om vad komunismen står för. Ernst Rolf mera folklig och vände sig till en bredare publik. De var båda barn av sin tid och om man har svårt att sätta in saker i ett tidsperspektiv, då har man problem att uppskatta allt från tider som har andra värderingar än de vi har i våra dagar